" Ett vänligt ord kan hålla en varm hela vintern "
Okänd
Jag har ett socialt arbete med mycket folk som kretsar runt mig hela dagarna och det är svårt att undgå vad människor säger till varann.
Många gånger, för att inte säga ofta, så reagerar jag på hur man tilltalar varann och behandlar sin respektive, sitt barn o.s.v.
Många snäser, ryter och är rent oförskämda mot sin partner/sitt barn, som kanske svarar i samma ton, eller tyst kryper ihop och fogar sig.
Ibland kan det vara rena förödmjukelsen, och jag undrar hur självförtroendet mår på den stackare som blir nertryckt så offentligt inför andra.
Jag kan ibland må rent dåligt av vad jag hör och har lust att gå fram, se personen i ögonen och säga:
" Snälla du, inse hur rik du är som har någon att älska och bry dig om. Var rädd om varann istället, ni vet aldrig hur länge ni har varann ".
Men sån´t gör man ju inte. Försöker bara le så varmt det är möjligt, till den drabbade.
Visst är det så, det finns inga löften att vi har varann imorgon.
Därför bör vi göra det vi kan för att uppmuntra och uppskatta varann istället. Trots att vi alla bär på fel och brister.
Det kan räcka långt med ett leende, en kram eller ett enkelt " Vad jag tycker om dig! " för att lyfta och bära en medmänniska en lång tid framöver.
Eller hur?
Dagens bön:
Gud hjälp mig att behandla mina medvandrare med respekt och kärlek. Även om jag inte möter något gensvar tillbaks. Att aldrig glömma de små uppmuntrande handlingarna, som får människor att växa och glädjas.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar